Källa : Karl Sjögren
Liefabriken i Klöverfors (f.d. spikfabrik)
anpassades år 1998 av Axel Pettersson, Mörtelek till liefabriken.
Aktiebolaget Klöverfors Lie- & Redskapsfabrik bildades år 1900 i Klöverfors utanför
Åseda.
1903 övertogs ägandet av C. J. Strandberg. Under 1936-1941 var Grosshandlare
Emil Sjögren ägare.
1941 brann liesmedjan ned och därefter ombildades bolaget med Aug. Lindahl som
chef och övriga delägare var Åseda elverk, Emil Sjögren, C. J. Strandberg
och 5 st. medarbetare. Smedjan byggdes upp igen och var verksamt fram till 1946 då verksamheten köptes upp av
AB Odelberg & Olsson ägare till Igelfors Liefabrik.
Personalen
vid Klöverfors liefabrik 1915 samlad hos fotografen med chefen Carl J.
Strandberg.
Sittande fr. v: Sam. Lindblad, Erik Öhman, C. J. Strandberg, O. Porthén,
Emanuel Jonsson.
Stående: John Larsson, Lars Halvardsson, Klas Johansson, K. Källström, Axel
Johansson.
Klöverfors var Sveriges sista tillverkare av handsmidda liar.
Här tillverkades ett stort antal olika typer av liar, dels för svensk
försäljning men även för export.
De sista smederna var:
 |
 |
 |
| Erik Öhman | A. P. Karlsson | Lars Norén |
| född 1873 | född 1875 | född 1877 |
| (77 år gammal) | (75 år gammal) | (73 år gammal) |
KLÖVER
LIEN.
Klöverfors
lien har haft 3 olika typer av märke.
Förmodligen byttes dessa märken vid olika ägare.
Det
första var trekantigt , i den övre
raden stod det (klöver) i mitten fans det ett klöver i den under raden stod
det ( lien) det är det äldsta av dessa tre.
Det
tredje är ovalt och finns i emaljerat utförande.
LIEMÄRKERNA.
Första
märket på liens arv (Klöverlien).
Det
andra är vilken sort lien har.
Det
tredje är vilken smed som gjort lien.
FRÅN
ÄMNE TILL LIE.
Uddklipning:
Lika med inklyvning, Smeden smidde ett spår i liejärnet med något huggjärn
där stålet skulle smidas fast.
Räckning:
Av den stålförsedda järnbiten av 10 cm längd skulle nu utsmidas till 80 cm längd.
Man körde nu 34 st i en följd. Man körde 3 räckningar ,och det hade
tillverkats 102 st lieämnen.
Spetsberedning:
Man tog då i den ändan av liens spets, där smeden spetsade till grovändan där
bommen och lillkroken skall vara.
Bommen Lillkroken:
Lieämnet fortsatte nu till tillsmidaren som för handkraft bockade
bommen med sin lillkrok.
Spetsformning eller pena ut:
Man bytte ut underdynan mot en
v-formad dyna. Detta moment var det svåraste,
här sattes verkligen smedens yrkesskicklighet på prov.
Bommens får sin rätta vinkel, vinkel och jordläggning.
Klippning:
Klippas i rätt bredd.
Vikning:
Lika med lie-ryggens uppvikning ,härvid
blev lien spänstigare.
Formriktning:
Skålning. Och ett led i att öka spänsten = kallsmide.
Härdning. Lien värmdes upp i ett litet rum i en speciell
Kolfyr och kyldes sedan i rinnande vatten.
Efter härdning måste liarna efterriktas.
Anlöpning:
En stor ugn som eldades med kol. blybadet med
träkol som ett skyddande lock.